miljöträning

har nu utsatt apan för den värsta miljöträningen en kärring kan uppleva....bilprovningen... vem har ngt som helst intresse av att stå hela dagen ( känns så) för att se på när en sur gubbe går och skruvar på olika makapärer på bilen fullkomligt ointressant, att därtill göra det med gubbens bil är en sak, en annan sak e att göra det med båda barnen.. och hunden... tror ni jag höll på att smälla av när sommarvikarien lite blygt petade fram att ingen får vara kvar i bilen när den hissas upp i liften, suck ut med allt när jag sträcker mig för att ta ut apan säger mansgrisen äh hunden kan du låta vara kvar... min enda kommentar var att hon tillhör barnaskaran...
apan var hel cool där inne och kampade loss med morsan med allehanda leksaker och bara njöt av rekvisitan, det blev väldigt bra faktiskt det varhimla livat och smällde och brötiga karlar överallt och apan var stencool. gött mos!
på vägen hem stannade vi till hos mormor för att hämta upp deras argbigga för en tripp till vetrinären, hon har haft svullnader diareer och annat smått och gött, men det var förmodligen bara åldern, det var lite lustigt för nu vet jag att min bil e kolosssssalt stor i lastutrymmet, två stora hundburar brevid varandra, en barnvagn i baksätet tillsammans med en moster fanny och en begeistrad lucas i baksätet. ebba satt i passagerar sätet brevid mamma och skrålade i kapp med ... ja det vet nog bara ebba men dansade lambada det gjorde hon den busan!
på vägen hem tog vi en glass och bytte bil med pappan igen för mamman ( det e jag det) vill köra sin egen jaguar i stället för pappans traktor ( berlingo family 2002, fem dörrars vs berlingo family 1998, tre dörrars...)
träffade carina och narni på vägen till getinge, och som vanligt brukar ett kort samtal med fru mattsson göra en glad så det räcker för hela dagen, mer positiv människa får man leta efter!
man passar sig lite också när man möter fröken för jag har fått ngr varningar att mitt flängande kan leda till en väldigt utsliten morsa om ngr år och eftersom jag fortfarande inte lugnat ner mig efter tre år som småbarnsmamma ( har när jag tänker efter alltid varit lika intensiv) så försöker jag se ut som en filbunke när jag träffar ekipaget, hehe skoja bara jag har bara så fruktansvärt svårt för att sitta still...
i morgon blir det kattmats marsch genom skärhamn! jag tackar min lyckliga stjärna för att svägerskan inte importerat in min nya kamera från usa än då min gamla inte duger till att föreviga ett sådant eländigt kort, som hamnar i samma fack som walles übertaskiga dagen-efter- kort när jag bakfull hämtade apan... en vacker dag det e allt jag säger... en vacker dag... ( synd att jag inte hann få fram kameran på valpträffen under rallylydnaden då walle praktiskt taget var nära på att krypa igenom en agility tunnel för att visa apans morsa hur man gjorde... hahaha det fotot har jag kvar på näthinnan och en dag kopplar jag på skrivaren till pallet också då får ni med se!