Återblick..

läste igenom min gamla blogg och ler åt en entusiastisk två barnsmor som går och väntar på att ens valp ska bli stor... nu e jag där och nu ser jag fram emot ljusare tider med morgon promenader utan pannlampa!

mitt första mobila blogg försök

ska bara hitta bild knappen

Kennelsjukan...

... är inte det som de flesta associerar till... det ser ni är när linnea tar med sig apan och åker till gírongårdens kennel och ser alla urgoa hundar och sen tvingas åka därifrån utan en extra familjemedlem i baksätet... ahh vad valpsjuk jag blev... fast jag egentligen inte är speciellt valp förtjust, de likt bäbisar äter, bajsar och sover mest... ganska slentrian mässigt.. apan lägger in ett pass med gos i den listan med...
cyklade i morse, har det som vardags start. cyk´lar runt 05,30 tar en 20-30 min sen släpper jag henne och låter henne sprätta runt i skogen lite. när vi var 5 min hemifrån ser jag hur hela hennes kropp går upp i spej position... f-----n tänker jag som vanligt men cyklar på likt en dåre då jag vet att det stör henne när hon ser att jag inte väntar på henne för något, sen ser jag tre bambis springa över stigen och sen en svart apkatt som driver dem upp för skogskrönet... suck tänker jag när jag hör det ljusa skallet som visar att en lapp vet vad driva vilt betyder, men hör och häpna efter 50m avbryter hon och kutar efter mig... gullegris... ska tilläggas att jag belönade hennes sittande innan jag släppte henne med kalkon bröst... hahaha det ska va gött att leva!!!
plocka in och belöna henne rikligt och länge och sen begav vi oss hem!
nu e hon däckad under skrivbordet... hennes skrivbord... nämde jag att hon inte skallar när det knackar heller... livet är gött att leva med en apa som alpha!

sommartider hej hej

nu börjar det gå mot ljusare tider! jag cyklar med apan 05,40 och då är det ljust ute! idag hörde jag ett "ahhh me" när jag skulle smyga ut med min hårboll... suck klart du får hänga på ebba... på med overall, vantar mössa cykelhjälm, hooka på cykel vagnen, fram med en yougurt flaska och så iväg... vad som brukar ta 2,5 min tog 10 men men om jag kan göra ebba glad så är det värt det! det var en härlig tur med lite bitande kyla i kinderna precis så där härligt friskt som jag vill ha det . det är mycket på jobbet nu så det är gott att kunna relaxa lite på morgonkvisten,
har köpt säkerhetsbälte till apan nu för hon bur vägrar... suck hon mumla ngt om att det var under hennes värdighet...
nu sitter hon där och riktigt hånler åt mig i backspegeln... jo de kan det finnarna ser ni!
apan har en personlig promenant på golfklubben världens goaste kvinna som har så svårt att stå emot apans rådjursögon när hon ska hälsa på henne.... det lättar inte hennes samvete ens när jag säger att det är en väl inövad ritual som apan kör varje så fort hon kan och att det alltid är någon sorlig stackare som går på det. jaja jag kommer i håg hur det var när jag var hundlös och vilket sug det blkev när jag träffa på hundar.
nu ska här bokföras!
ha det!

magsjuka och lek i snön...

hela familjen drabbades av magsjuka i lördags, inom en timma hade alla fyra spytt, men sen var det bara lite halvhängigt och inte mer av den varan ( förutom en av oss som låg hela dagen...konstig magsjuka vi tog en sväng ut i söndags och lekte i snön körde snowracer och plockade fina kottar och grenar i skogen... hela vagnen var full med bös... och nu när jag tänker på det ¨så glömde jag ta ut det i går suck...
apan var i extas hon springer med nosen i snön och frustar lyckligt. hon är helt ok att ha lös igen hon bejakar sin frihet och jag kan styra henne mycket genom att vända mitt intresse åt andra håll än henne, det tycker hon e lite jobigt hehehe
hon ehelt ga´n på fåglar, helt klart intresserad av vilt men har inte den där driven som schäfern hade =härligt!
en granne hade ute sina hanar och en av dem börjar bli grinig på gamla dagar och jag tycker det är dax att markera att det inte är ok, han gör små regelrätta attacker mot apan när hon busar, apan är av den sorten att hon undviker bråk till alla pris hon lägger sig gör underkastelse tecken, viker av eller drar sig tillbaka ( underbart! ni vet alla hur katla var eller hur carina...) och jag markerade faktiskt sist på hanen att hans beteende inte var ok, han skärpte sig men jag såg hur han passade på apan hela tiden. suck vad tråkigt!

har spånat lite på vägen till jobbet, helt klart en cykel möjlighet längre fram, de områden jag ser sóm problem är asfalt nästan hela vägen, ung hund, eftermiddagen på hemvägen kommer bli varm... jag har räknat en cykel sträcka på cirka en halvtimma i lagom tempo. kan dela stäckan genom att parkera vid barnens förskola då kan sträckan kortas något och jag riskerar inte att utsätta apan för onödigt mycket då hon e ung än men när tiden blir mogen är hon ca 17 mån. hmmm jag ska spåna lite, vill inte sätta press på hennes lilla kropp...

back in business

Nu ska vi väl vara igång igen, vi har haft lite mycket på jobbet apan och jag. Det rörs om lite i grytan men nu ska det vara klart och apan kan sova vidare under sitt favorit skrivbord. Hon lider inte av mattes långa dagar hon inte, hon har charmat en hel radda med beundrare som står i kön för att få promenera med henne. Eftersom apan e min första finska lapphund så undrar jag såklarty om jag haft en sjudundrande tur med att få en sån kanon hund eller om alla finnar har det i sig?
Jag tränar inte nämnvärt nu, bara vardagslydnad, varenda gång jag planerar in spår så kommer det något emellan så nu håller jag det för mig själv...
apan höll på att stryka med häromdagen...
vi renoverar hemma ( som vanligt) och nu stod vårt sovrum på tur, magnus pedant-tanten hade slitit hela dagen när jag blev inringd till jobbet ( på en lördag) tog med mig lucky luke och tackade BM för en pause i alla helgmåsten, när jag kom hem var apan på altanen... skitsur kan tilläggas... sen mötte jag magnus... skitsur kan tilläggas... tror ni inte att apan hade tagit en sväng och letat efter matte när hon bara pös... en sväng in i vårt sovrum... vårt nymålade sovrum... på vårt nymålade sovrums golv...
jag vet inte vem som var mest sur magnus eller apan, apan vägrade hälsa på mig låg i ett hörn och surade. lyckades pipa till rösten och säga att jag saaaaaknat henne så då kom den räven...
nåja slutet gott allting gott de är nu kompisar och som vanligt gosar apan till sig en kram lite då i tröst.. magnus inget undantag...

jag e på gång...

... med bloggeriet, ska baaaaaraaaa fixa en sak till innan... har lite nyheter från apan som vi nu kallar henne då barnen har lättare för att ropa in henne och "bytet" gav ingen större förvåning hos doggen. jajaja snart...